Jag var på jakt efter en ny vinterjacka. Som alla tidigare år sprang jag rätt in i en tunn jähääättefin ullkappa. Och som alla tidigare år stod jag där och dividerade med mig själv, men hur jag än försökte kunde den inte gå under kategorin vinterjacka. Fanns inga riktigt bra argument. Tillslut sa jag (nästan högt) till mig själv "Lina! Nu är du vuxen! Ta ansvar och köp en ordentlig jacka så du slipper frysa i år!"

Så då gjorde jag det. Jag tog ansvar och köpte en riktig vinterjacka. Med foder och luva och stickade muddar. Jag kände mig så duktig. Så som klapp på axeln köpte jag kappan också.