Jag har ett Super Nintendo. Det tjänar ungefär samma syfte som en en sportbil gör för en grabb i en småstad - vi raggar med dem. De senaste tio åren har jag helt uteslutande bara spelat på det när jag dejtat någon. Det funkar så och är totalt vattentätt. Finns inte en normalt funtad 80-talist som tackar nej till ett sms som lyder "Ska vi spela Super Mario?"

Här ovan ser vi alltså ett urval av min dejtinghistoria i siffror, och därmed också ungefär hur länge mina förhållanden brukar hålla.