När tiden snarare går bakåt än står still


Helt plötsligt reagerar jag inte på det taffliga skådespeleriet, de tafatta replikerna, det tvivelaktiga manuset. Helt plötsligt har det gått fyra dygn.

Jag lever i 1996, och tänker att det måste varit jävligt tacksamt att jobba som tv-producent under en tid när tydligen allt gick igenom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0