Fjärde advent, och jag har slut på tändstickor


"Varför har hon inte tändare hemma?" tänker ni. För att jag tycker de är läskiga. Man kan bränna tummen.

Typisk morgon. Sitter i soffan framför Nyhetsmorgon med knäckebröd mellan brösten och myser. Eller mös. När Thomas Bodström försökte spela Stilla natt på munspel tappade jag känslan.

Barnposten. Verkligen?


Jag måste jobba på relationen till min brevbärare. Han känner mig uppenbarligen inte alls.

Om de vägrar blomma får man hjälpa dem på traven


På julen ska man tänka på sina medmänniskor, men jag tänker bara på mig själv och mina egna problem


Min taklampa pajade igår kväll. Jag har för högt till tak i lägenheten för att jag ens ska nå att byta ut den om jag så står på en stol (om jag nu hade haft en ny lampa hemma dvs). Så nu är det mörkt i hallen, och jag ser inte vad jag har i mina garderober, så jag kan inte klä på mig...

Tittar ni riktigt noga på bilden kan ni säkert se min nakna kropp spegla sig i lamphelvetet.

Rather not


Chansen att de skulle stå just inne på Teknikmagasinet är visserligen ganska stor, men jag fånar mig bara.


Onsdag morgon, men det känns som måndag


Idag ska jag jobba i Täby. Hemskt långt att åka. Det är nästan så man blir grovt förkyld av bara tanken...

Vi försöker jobba

Cecilia är här. Eftersom ingen av oss har något "riktigt jobb" skapar vi oss egna. Den här gången försöker vi bygga ihop ett kortfilmsmanus. Om hysteriska tjejer och hemska män. Man kan ju verkligen undra vad vi får allt ifrån..?

Här får ni två bilder på processen. Den nedre är väldigt målande.


Kokböcker är min porr


Dvs, något som jag går igång sjukt mycket på, även om jag kanske inte utövar konsten särskilt ofta.

Given bakismat när man har supit till på glögg


Sitter och dumglor på Gudstjänsten på SVT2. Det är lite jobbigt innan man har kommit igång.


Jag introduceras för nya världar

Igår lekte jag med min kompis Lina (man blir som man umgås) och hennes dotter Gretchen. Hon heter egentligen Greta, men lite kul måste man ju få ha. I alla fall, det här barnet kördes som sig bör omkring i en barnvagn, och i denna barnvagn låg en åkpåse. Ja, jag vet inte, en påse man stoppar ungen i för att en 10 000-kronorsvagn inte är tillräckligt go? Men det jag fascinerades över var namnet på denna påse:



Varmt och gosigt. Plötslig spädbarnsdöd.

Här står jag och försöker se bekväm ut med skjortan knäppt hela vägen upp i halsen


FANMAIL!

Jag tillhör den skara människor som aldrig köper en Trisslott men ojar mig när andra vinner. Och jag har ju med åren förstått att det knappast kommer leda mig till storvinsten. MEN, så är A igång igen!


Det bästa är att eftersom personen i fråga inte ger sig till känna får jag hela rubbet själv.
/Snart miljonär

Man saknar inte kon förrän båset är tomt

Helt plötsligt går det upp för mig, vad mycket i min vardag jag bara tar för givet.
När jag råkat få hem en toarulle utan perforering.


Nä, eftersom jag ändå bara umgås med tomten ikväll passar jag på med ett inlägg till


Det här har jag sysslat med idag. Hyllsystem. En slags Rubiks kub i gigantiskt format. Ett tag visste jag inte om jag skrattade, grät eller bara svettades.

Mycket gnäll på bloggen idag? Går sången verkligen sådär? Så lång? Har ALDRIG någonsin hört hela texten förut.

Här har jag varit jättedålig på att uppdatera...

... Och sen när jag väl försöker får jag chansa hejvilt på vad jag skriver eftersom jag inte ser något tack vare någon fucking jävla bugg på sidan?! Jämna plågor.

Jaja, här är mitt sällskap ikväll iaf:


Om jag varit åtta år hade jag älskat detta


Nu tänker jag bara "regn"...

Update: Nu var det en idiot på TV4 som vann 2 miljoner på Triss. Och här sitter jag och äter knäckemacka utan smör.

Av någon anledning lyssnade vi på Peter Jöbacks julskiva


Mamma har varit här idag. Klassisk ordning - hon bakade, jag såg på. Och på något magiskt vis sammanfattas det som att VI har bakat lussebullar. Fantastiskt.

Om klassikern "vad ger man till någon som redan har allt?"

Det här med julklappar. Det ska gärna vara något personligt, som mottagaren i fråga alltid drömt om att ha, men inte vetat om själv. Det är knepigt. Men så, någon gång, faller bitarna på plats. Som när jag hittade den här affischen igår:


Den ska nog pappa få.

Jag tänkte på det här med bloggar häromdagen

Vad man bjuder ut sig och sitt, egentligen. Helt plötsligt har jag en massa läsare (och ett fan) som engagerar sig i allt jag gör - inte minst mitt sexliv. Jag har ju bjudit in till det, det är jag medveten om, så därför var det väl helt enkelt upp till mig att sätta stopp. En liten motaktion - i form av en dekal ovanför sängen:


Men så kände jag att det kanske blev lite väl drastiskt...


Så slog det mig...


... att jag kunde addera sockor också.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0