För att släta över gårkvällens slutiness har jag åkt hem till mormor för någon slags rehab/back to childhood experience. Vi har ätit potatismos, mysigare i munnen kan det ju knappast bli. Nu ligger jag i soffan och försöker bita bort mina lösnaglar. Gråter lite inombords över insikten att min faktiska prime time uppenbarligen redan passerat.