Min mamma har i hopp om att uppfostra mig till en människa som faktiskt orkar leva tutat i mig att det finns en mening med allt som sker. Just här och nu förstår jag vad hon menar.

Om jag inte varit så jävla slarvig och struntat i att diska förra veckan hade inte samtliga av mina tesilar möglat. Jag hade inte gått och varit småsur över tråkigt oglamouröst påste i dagarna fyra, och jag hade inte haft anledning att hoppa av glädje när jag sprang över denna SKÖNHET igår. Har ni någonsin sett en så smäcker tesil?! Jag hade med all sannolikhet köpt den ändå, men som ensambarn är känslan av att för en gångs skull köpa något man faktiskt behöver (?) oslagbar...

Nu sitter jag här och myser. Och funderar över vad jag ska skita i den här veckan?